Hem » Oro för jobbet stressade under pandemin

Oro för jobbet stressade under pandemin

Coronapandemin har inneburit stora påfrestningar för många. I en enkätstudie som Stressforskningsinstitutet genomfört uppger fler än var tredje deltagare att de känner mer oro, nedstämdhet och ensamhet. En av orsakerna kan vara minskad anställningstrygghet.

Nu börjar forskning som visar hur arbetstagare upplevde den första tiden med pandemin komma. Forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, har analyserat svaren på en enkät som tvåtusen svenskar besvarade i februari 2021, när pandemin hade pågått ett år.

− Fler än var tredje person uppgav att deras psykiska hälsa hade blivit sämre under pandemin; att deras oro, nedstämdhet eller ensamhet hade ökat. Nio procent av deltagarna nådde den kliniska gränsen för depression och sex procent nådde gränsen för ångest, säger Sandra Blomqvist, doktorand i folkhälsovetenskap vid Stressforskningsinstitutet.

Enkäten om covid skickades till en undergrupp av personer som ingår i ett stort och långsiktigt forskningsprojekt − SLOSH – som startade 2006.

− De som har svarat på enkäten är i genomsnitt cirka 55 år. De har relativt god hälsa och är också relativt väletablerade på arbetsmarknaden, ändå har den psykiska ohälsan ökat markant bland dem. Det finns ju många grupper på arbetsmarknaden med sämre utgångsläge och risken är att de har drabbats ännu hårdare, säger Sandra Blomqvist.

Oro för anställningen påverkar välmåendet
I studien syns en koppling mellan människors psykiska mående och hur trygga anställningsförhållanden de upplever att de har.

­− Att oroa sig för att förlora jobbet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. De som upplever att anställningstryggheten har minskat under pandemin har oftare än andra fått mer oro eller nedstämdhet. De har också större risk för att ha ångest, säger Sandra Blomqvist.

Hon berättar att det verkar vara själva känslan av otrygghet – den subjektiva upplevelsen – som är viktig, inte vad som rent objektivt sker. De deltagare som faktiskt hade varit med om neddragningar på arbetsplatsen hade i genomsnitt inte fått sämre psykisk hälsa än de som har sluppit neddragningar.

När Sandra Blomqvist grävde djupare i enkätsvaren hittade hon fler pusselbitar.

− De som rapporterade sämre anställningstrygghet upplevde också andra försämringar i arbetsmiljön, så det kan vara en kombination av upplevelser kring arbetet som gjort att de mådde sämre. De angav oftare än andra att den psykiska arbetsbelastningen hade ökat under pandemin och att de saknar stöd från chefer och kollegor. De ansåg också oftare att stämningen hade blivit sämre på arbetet och att de hade fått mindre inflytande.

Ensamheten har ökat
Deltagarna i studien fick också frågor om ensamhet generellt i livet, inte bara på arbetet. För att fånga in olika känslor av ensamhet fick de gradera hur ofta de saknade sällskap, kände sig ensamma, utanför eller isolerade.

− Sammantaget angav hela 55 procent av deltagarna att deras ensamhet var större ett år in i pandemin än den varit innan. Vi såg också att det fanns ett samband mellan ensamhet och den upplevda anställningstryggheten. De som hade blivit mer ensamma tenderade att oroa sig mer för sina arbeten, säger Sandra Blomqvist.

Forskarna har ännu inte hunnit analysera om det spelar någon roll för den psykiska hälsan om arbetstagarna arbetat hemifrån eller på arbetsplatsen. Distansarbete kan vara både bra och dåligt säger Sandra Blomqvist.

− De som arbetar hemma riskerar att bli ensammare, medan de som tvingas vara på arbetsplatsen kan oroa sig för att bli smittade eller för att smitta andra.

Kunskap för framtida kriser
Under våren 2022 kommer de personer som besvarade den första enkäten att få en ny enkät, så att forskarna kan analysera vad som har förändrats när pandemin pågått ytterligare ett år.

− Vi kommer då att kunna se om ohälsan ökar ju längre tid man har levt med riskfaktorer som till exempel ensamhet eller brist på stöd, säger Sandra Blomqvist.

Hon hoppas också kunna rekrytera nya deltagare till covidstudien. Ju fler personer som besvarar enkäterna desto fler och säkrare slutsatser kan dras.

− Forskningen är viktig för att samhället ska kunna möta framtida pandemier och andra kriser bättre. Arbetsgivare behöver veta om de till exempel ska satsa mest på att minska arbetsbelastningen eller på att förbättra sammanhållningen. Politiker behöver också veta hur sambanden ser ut för att kunna välja de krisåtgärder som försämrar hälsan minst.

Av Eva Annell