Hem » Jobbonärer – pensionärer som arbetar – trivs med jobbet

Jobbonärer – pensionärer som arbetar – trivs med jobbet

Vår bästa tid är nu! Det menar de flesta 65-plussare som har valt att fortsätta arbeta efter pensioneringen. Stressforskningsinstitutets undersökningar visar att den växande gruppen upplever en större frihet och trivsel än tidigare under yrkeslivet.

Bland de drygt 30 000 svenskar som sedan 2006 har fått chansen att besvara Stressforskningsinstitutets återkommande enkät om arbetsmiljö och hälsa, SLOSH, har nu runt 2 000 personer nått pensionsåldern.

– Påfallande många 65-plussare fortsätter att arbeta deltid efter pensioneringen. Generellt sett trivs de mycket bättre med jobbet än sina yngre kolleger, säger Loretta Platts, docent och äldreforskare vid Stockholms universitet.

Allt fler jobbar efter pensioneringen

År 2016 deklarerade så mycket som var fjärde 70-åring och var tionde 77-åring någon form av arbetsinkomst, enligt en undersökning från pensionsföretaget Alecta. År 2021 togs också ordet jobbonär in Språkrådets årliga nyordslista. Med all sannolikhet är den fyndiga sammansättningen här för att stanna.

– Att fortsätta jobba deltid efter pensioneringen har blivit allt vanligare, men trots att gruppen är så stor är den fortfarande så gott som osynlig i samhällsdebatten, säger Loretta Platts.

SLOSH-enkäten visar att de pensionärer som fortsätter arbeta trivs på jobbet som aldrig förr.

– En 59-åring som vantrivs på jobbet måste härda ut. För en 69-åring finns varken tvång eller plikt. Det är nuet som gäller – och nuet brukar vara bra.

En delförklaring till de positiva svaren kan vara att de som trivs med sina jobb som 69-åringar, gjorde det även som 59-åringar. Därför har de fortsatt sin yrkesbana. De som däremot inte tyckte om att gå till jobbet, har kanske tagit ut pension eller bytt till ett roligare arbete.

– Men tyvärr har de som av ekonomiska skäl har störst anledning att fortsätta arbeta efter pensioneringen, svårast att få ett jobb. Givetvis kan åldersdiskriminering finnas med som en del av den bilden, säger Loretta Platts.

Att de som fortsätter yrkesarbeta främst drivs av lust och glädje bekräftas av 25 personer med olika yrkesbakgrund från olika delar av landet som har intervjuats i samband med SLOSH-undersökningen.

Nu väntar Loretta Platts och hennes kolleger med spänning på resultaten från 2022 års enkätundersökning.

– Statistik är magiskt, särskilt när man följer samma människor över tid. I vårt material finns massa uppgifter som bara väntar på att sammanställas, jämföras och beforskas för att ge svar på frågan om vad som kännetecknar en typisk jobbonär, säger Loretta Platts.

Jobbonärer kan välja arbetsuppgifter och arbetstider

För varje ny enkätomgång av SLOSH växer materialet och blir alltmer intressant och komplext. Redan nu urskiljer sig fem tydliga skäl till att jobbonärerna är så nöjda med att fortsätta sin yrkesbana. En är att de i mycket större utsträckning än tidigare kan välja bort arbetsuppgifter som kan vara farliga eller är obehagliga. Det kan handla om smittorisker eller tunga lyft inom vårdyrken, eller att utsättas för störande ljud, ljus eller hetta inom industrin.

En annan anledning är att arbetstiden är betydligt mer flexibel.

– Att själv råda över sin arbetstid är den allra viktigaste skillnaden för en jobbonär. Flexibiliteten ger möjlighet till återhämtning och skapar balans mellan arbete och fritid. Antagligen innebär det också att timmarna på arbetet blir effektiva, vilket borde vara ett plus för arbetsgivaren, säger Loretta Platts.

En jobbonär kan slippa konflikter

Det faktum att pensionen betalas ut oavsett vad som händer för övrigt ger också en större psykologisk och ekonomisk trygghet.

– Även om man har det tufft ekonomiskt, blir man inte jobbonär om man inte alls trivs med sitt arbete. En hypotes är att den bastrygghet och frihet som pensionen ger, förbättrar förhandlingspositionen gentemot arbetsgivaren.

Den allra största vinsten är dock psykosocial. Det blir bättre på jobbet på alla sätt, med större möjligheter än tidigare att välja både sina uppgifter och sina arbetstider; slippa onödiga möten och hålla sig undan från tärande konflikter.

– En jobbonär kommer till jobbet, gör sitt och går därifrån, sammanfattar Loretta Platts.

Av Maria Leijonhielm