Start » Forskare »

 
 

Material och metod

 

Urvalet till SLOSH utgörs av samtliga ca 18 915 personer som besvarade 2003 och 2005 års AMU samt de 2 572 deltagare i AMU 2007 som är bosatta i Stockholms eller Västra Götalands län. AMU drivs av Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger i sin tur på de Arbetskraftsundersökningar (AKU), som görs varje år. I dessa tillfrågas slumpmässigt utvalda individer i arbetsför ålder om sysselsättning. Vid urvalsdragningen till AKU sker en indelning i strata efter län, kön, medborgarskap och sysselsättning enligt sysselsättningsregistret. Urvalet till Arbetsmiljöundersökningen är ett delurval av de personer som deltagit i AKU och som var sysselsatta vid intervjutillfället.

SLOSH 2006 bestod av två olika enkäter (en till arbetande, en till icke-arbetande) som tillsammans med ett inbjudningsbrev skickades till sammanlagt 9.154 personer i mars 2006. Av samtliga tillfrågade svarade 5 985 personer, d.v.s 65.4 % av urvalet. Under våren 2008 sändes snarlika enkäter för arbetande och de som inte förvärvsarbetar till de 18 915 personer som besvarade antingen AMU 2003 eller 2005 och som inte hade velat att utgå ur studien, emigrerat, avlidit eller av annan anledning inte kunde nås (s.k. överteckning). 11 441 personer besvarade en av enkäterna (61 %). Detta utgör SLOSH 2008. År 2010 följdes SLOSH deltagare upp en tredje gång, då det skickades ut 20.291 blanketter till AMU deltagare 2003 och 2005, samt deltagare från AMU 2007 bosatta i Stockholm eller Västra Götalands län (minus överteckning). 11.525 blanketter besvarades, vilket ger en deltagarfrekvens på 57% i SLOSH 2010. Liknande utskick till SLOSH-deltagarna gjordes under våren 2012 och därefter har dessa utskick fortsatt vartannat år.

I samtliga utskick som görs finns det två olika enkäter att välja på. En enkät riktar sig till de personer som de senaste tre månaderna förvärvsarbetat 30 % eller mer. Den andra enkäten är riktad till personer som i genomsnitt förvärvsarbetat mindre än 30 % de senaste tre månaderna (ålderspensionärer, förtidspensionerade, arbetslösa, studerande, eller hemarbetande). Deltagarna ska endast besvara den enkät som passar in på deras situation.

Frågorna i enkäterna består dels av ett urval av frågor från 2003 års AMU, dels av nya frågor. De nya frågorna relaterar främst till det förändrade arbetslivet, den allmänna livssituationen samt mer detaljerade frågor om hälsa och välmående. Dessutom inkluderades etablerade frågor om krav och kontroll, ansträngning och belöning, organisatorisk rättvisa samt liknande begrepp i SLOSH för att öka jämförbarhet med andra studier.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har finansierat studien och från och med 2010 är det Vetenskapsrådet (VR) som är huvudfinansiär. Studien är även godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.

Datainsamlingar har sedan dess genomförts under 2014 och 2016. Analys av insamlade data från 2016 pågår för fullt.

Nästa datainsamling är planerad till 2018.

 

Fördelar och begränsningar

En av de viktigaste fördelarna med SLOSH är att den bygger på ett stort, riksrepresentativt urval av den arbetande befolkningen. Den allra största fördelen med SLOSH-studien ligger emellertid i den longitudinella uppläggningen. Det faktum att samma personer följs med liknande frågor över tid ger möjlighet att analysera inte bara samband, utan även kausalitet. Något som inte kan göras i en tvärsnittsstudie som AMU.

Den longitudinella designen har ytterligare en mycket viktig poäng – det blir möjligt att studera hälsokonsekvenser också av förändringar. I dagens rörliga arbetsliv, där få människor kan förvänta sig att ha samma arbete livet igenom, kan dessa förändringar ha minst lika stora konsekvenser som hur arbetsmiljön är på en enskild arbetsplats. Med tanke på den åldrande befolkningen blir frågor om pensionering och möjligheter till ett förlängt arbetsliv särskilt intressanta.

Möjligheterna att studera förändringar har också en teknisk sida. Om man kan visa att en förändring i ett visst mått har ett prospektivt samband med hur hälsan förändras, så är det ett ännu starkare tecken på ett orsakssamband än om man bara visar att olika nivåer vid en tidpunkt har samband med hälsa vid en senare.

SLOSH bygger på en tradition av högkvalitativa kohortstudier – särskilt Whitehall II, GAZEL och Ten Town/Finnish Public Sector Study – men är unik eftersom den bygger på ett nationellt representativt urval. Redan idag är SLOSH en värdefull bas för ett stort antal pågående och planerade studier. Dess värde för forskningen kommer öka över tid genom nya datainsamlingar och en ökad uppföljningstid.