Start » Forskare »

 
 

Bakgrund och frågeställningar

 

Sverige har under många år varit en av de ledande nationerna inom arbetsmiljöforskning. Detta beror inte minst på att vi haft noggranna kartläggningar av förhållandena på arbetsplatserna, bland annat genom de så kallade Arbetsmiljöundersökningarna (AMU) som genomförts vartannat år sedan 1989. Kartläggningarna har givit en mycket god bild av utvecklingen av en lång rad förhållanden i arbetslivet. Samhället förändras dock kontinuerligt, vilket gör att det hela tiden uppkommer nya frågor.

De nationella undersökningar som gjorts har ännu inte belyst hur ledarskapet uppfattas på arbetsplatserna. Inte heller har man undersökt den moderna informationsteknologins effekter på arbetets vardag, eller hälsokonsekvenserna av de många omorganisationerna.

Samband mellan arbetsmiljö och hälsa har visats i många studier. Oftast handlar det sig dock om så kallade tvärsnittsstudier, där man frågar samtidigt om arbetsmiljö och hälsa. Man vet då inte vad som kom först. Är det dålig arbetsmiljö som försämrar hälsan eller är det möjligtvis så att människor med sämre hälsa brukar få jobb med sämre arbetsmiljö, alternativt upplever arbetsmiljön som sämre? Denna fråga kan endast besvaras genom att svaren följs upp över tid. Man kan då se om en viss arbetsmiljö har samband med hur människor mår över tid, eller om förbättringar alternativt försämringar av arbetsmiljön har samband med förändringar i hälsan.

Andra problem som belyses i SLOSH-studien är förhållanden utanför arbetsplatsen, exempelvis hur pensionering påverkar hälsan. Genom att vi ställer en rad frågor som tidigare inte ställts till ett riksrepresentativt urval så kan vi också belysa förekomsten av nya eller tämligen lite studerade förhållanden på arbetsplatsen, exempelvis teknostress, organisationsförändringar och humanitet.

SLOSH-studien skapar möjligheter till forskning om arbetets hälsokonsekvenser som är unika både i Sverige och internationellt.