Vanliga frågor

 

Allmänt SLOSH

Vad gör Stressforskningsinstitutet och vad gör Statistiska centralbyrån (SCB)?

Stressforskningsinstitutet vid Stockholm universitet är ansvarigt för studien och forskarna som har arbetat fram enkäten och kommer att analysera data är knutna till Stressforskningsinstitutet. SCB utför själva enkätundersökningen samt administrerar påkopplingen av registerdata på uppdrag av Stressforskningsinstitutet. För att garantera den personliga integriteten har SCB hand om den ”nyckel” som kopplar ihop data med namn och personnummer, så att enkäterna kan skickas ut och rätt registerdata länkas. Stressforskningsinstitutet har överhuvud taget ingen tillgång till information om vem som är vem. Efter studiens avslutande kommer nyckeln att förstöras, så att ingen, inte ens SCB, kan koppla data till enskilda personer.

Varför skickar ni enkäter vartannat år?

Det finns många studier som visar att människor som upplever sin arbetsmiljö som påfrestande har sämre hälsa än andra, men sådana studier räcker inte för att man ska kunna uttala sig om orsakssamband. Är det arbetsmiljön som påverkar hälsan eller är det den dåliga hälsan som gör att man upplever arbetet som påfrestande? Eller finns det kanske andra faktorer som påverkar både hälsa och upplevelse av arbetsmiljö? Genom att följa människor under flera år och se hur såväl arbetsmiljö som hälsa förändras, så kan man mycket bättre studera vad som orsakar vad. Dessutom är vi särskilt intresserade av förändringar och deras konsekvenser för hälsan: Vad händer när man går i pension eller blir arbetslös? Hur mår människor när företag omorganiseras eller skär ner?

Vad ska svaren användas till?

Syftet med studien är att belysa samband mellan arbetsmarknadsdeltagande, arbetsmiljö, pensionering och hälsa. Den longitudinella uppläggningen av SLOSH, med upprepade mätningar över flera år, gör det möjligt att studera hur dessa faktorer hänger samman över tid. I jämförelse med vanliga tvärsnittsstudier, där alla data är från en enda tidpunkt, kan man med hjälp av SLOSH få en betydligt bättre uppfattning om vad som orsakar vad, samt hur olika slags förändringar påverka människor. Det gör det också möjligt att studera förändringar även in och ut ur arbetslivet.

Våra speciella intressen är bl.a. stress, psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, konflikter i arbetslivet, arbetslivets slut och övergången till pensioneringen, samt kulturaktiviteter på arbetsplatsen. Som utfall studerar vi bland annat sjukskrivning och sjuknärvaro, hjärt-kärlsjukdom, utbrändhet, depression, sömnstörningar och självskattad hälsa.

Resultaten kommer i första hand att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter (se under publikationer i menyn till vänster), men de viktigaste resultaten kommer även att spridas i populärvetenskaplig form debattartiklar och offentliga föredrag.

Vi hoppas att studien i längden kan bidra till ett mer givande och hälsosammare arbetsliv.

Kan jag vara säker på att jag är anonym?

Statistiska Centralbyrån (SCB) utför själva enkätundersökningen samt administrerar påkopplingen av registerdata (se även under frågan Vad gör Stressforskningsinstitutet och vad gör Statistiska centralbyrån (SCB)?, nedan). SCB, som kommer att förvalta ditt individuella svar, följer sekretesslagen och har sekretessprövat datainsamlingen. SCB kommer även har hand om en ”nyckel” som kopplar ihop data med namn och personnummer. ”Nyckeln” är nödvändig för att enkäterna kan skickas ut och rätt registerdata länkas. Efter studiens avslutande kommer nyckeln att förstöras, så att ingen, inte ens SCB, kan koppla data till enskilda personer. Stressforskningsinstitutet har överhuvud taget ingen tillgång till information om vem som är vem. Naturligtvis följer Stressforskningsinstitutet också sekretesslagen, andra tillämpliga lagar och internationella vedertagna regler för forskningsetik vilket bland annat innebär tystnadsplikt.

Vad betyder SLOSH?

SLOSH är menat att vara lätt att komma ihåg och är en förkortning av Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health. Det officiella svenska namnet på studien är Riksrepresentativ longitudinell arbetsmiljöundersökning. Bägge titlarna handlar om att det är en studie där arbetsmiljöförhållanden och hälsa studeras över tid i en grupp som var 2003 resp. 2005 representativ för den arbetande svenska befolkningen. Studien avser emellertid att följa personer som arbetat 2003 eller 2005 över längre tid och förändringar som kan ha inneburit att de slutat arbeta tillfälligt eller permanent. Detta gör att SLOSH till ökande grad också är en studie av hälsa och välbefinnande både bland de som fortfarande arbetar och de som slutat arbeta.

Enkäten

Varför är det så många upprepningar i enkäten?

Enkäten kan tyckas vara väldigt lång och en del frågor är ganska lika. Alla handlar inte om arbete eller hälsa. Det finns vetenskapliga skäl till detta, så vi hoppas att du som är deltagare har överseende. Det som förefaller som upprepningar beror på att vi dels behöver ha med en hel del av de frågor som ställdes i Arbetsmiljöundersökningen – för jämförbarhetens skull – men också behöver ha med vissa väl utprövade och internationellt använda skalor (som består av ett antal frågor var). Oftast handlar det om olika sätt att närma sig liknande frågeställningar.

Vart skickar jag svaren?

Enklast skickar du in den besvarade enkäten i det medföljande svarskuvertet, som inte behöver frankeras. Skulle du ha tappat bort svarskuvertet (eller enkäten) så kan du ringa till SCB på telefon  och beställa ett nytt, portofritt kuvert Du kan också skicka den besvarade enkäten i ett frankerat kuvert till: SCB, Enkätsenheten, 701 89 Örebro.

Måste jag besvara alla frågor?

Om du känner att vissa frågor inte passar din situation eller att du av annan anledningen inte vill besvara någon fråga/några frågor, så går det självklart att hoppa över den/dessa. Om du av tidsbrist inte kan fylla i alla frågorna på en gång, så går det självklart bra att fylla i enkäten fördelat över några dagar.

Vilket formulär ska jag fylla i om jag precis har slutat arbeta?

Om du precis har slutat arbetat fyll i det gröna formuläret om du förvärvsarbetade i genomsnitt mindre än 30% i veckan de senaste 3 månaderna. Om du har förvärvsarbetat i genomsnitt mer än 30% i veckan de senaste 3 månaderna fyll i det gula formuläret för förvärvsarbetande så som om du fortfarande var förvärvsarbetande.

Vilket formulär ska jag fylla i om jag precis har börjat arbeta igen?

Om du har gått tillbaka till ditt gamla arbete efter du varit föräldraledig, sjukskriven el. dyl. fyll i det gula formuläret för förvärvsarbetande.

Om du har precis börjat arbeta på ett nytt arbete så kanske du inte kan säga så mycket om ditt nya arbete. Du kan då fylla i det gröna formuläret för icke förvärvsarbetande så som om du fortfarande var icke förvärvsarbetande.

Hur ska föräldralediga och andra som inte arbetar för tillfället göra?

Den som har varit föräldraledig i två månader eller mer ska fylla i det gröna formuläret för dem som inte förvärvsarbetat. Annars är regeln att alla som under de senaste tre månaderna i genomsnitt arbetat 30% eller mer ska fylla i det gula formuläret. En del frågor i det gröna formuläret är svåra att svara på för dem som är föräldralediga och har en tjänst att återgå till. Fyll i frågorna så gått det går och hoppa över de frågorna som inte är relevanta för din livssituation. Vi är mycket intresserade också av föräldraledigas situation.

Hur ska egenföretagare och lantbrukare göra?

Många egenföretagare och lantbrukare undrar över enkäterna, då många frågor är svåra att svara på för dem som inte har någon chef över sig och kanske heller inte har några arbetskamrater. Vi har försökt att tydliggöra vilka som kan hoppa över vissa av frågorna. Det finns dock flera frågor som är relevanta också för egenföretagare/lantbrukare, exempelvis om arbetsbelastning, oro för framtiden samt naturligtvis om hälsa.

Vi är mycket intresserade av att få veta så mycket som möjligt om egenföretagarnas och lantbrukarnas arbetsmiljö, så vi hoppas att du som är egenföretagare/lantbrukare fyller i det gulorangea formuläret. Av svaren kommer det att framgå vilken kategori du tillhör och varför vissa frågor inte är besvarade.

Vilket formulär ska jag fylla i?

Om du under de senaste 3 månaderna i genomsnitt förvärvsarbeta 30% i veckan eller mer, så ska du fylla i det GULA formuläret märkt ”för dig som förvärvsarbetar”, annars fyller du i det GRÖNA formuläret.

Integritet & anonymitet

Vem har tillgång till svaren?

Enbart forskargruppen vid Stressforskningsinstitutet har tillgång till den kompletta, avidentifierade datafilen. De data som Stressforskningsinstitutet har tillgång till kommer att förvaras på skyddade datamedia och innehåller alltså varken namn eller personnummer.

För att studien ska göra största möjliga nytta och för att den vetenskapliga granskningen ska fungera kommer vi emellertid att låta andra forskare använda utvalda delar av data, dock under villkor som på mycket säkert sätt garanterar den personliga integriteten för deltagarna. De som har besvarat enkäten har enligt lag rätt att få ta del av de uppgifter som lagras om dem själva, men Stressforskningsinstitutet kan inte stå till tjänst med detta direkt, då vi helt enkelt inte vet vem som är vem. Alla sådana förfrågningar måste därför gå via SCB.

All publicering bygger på statistik, där ingen enskild person kan identifieras.

Vilka register används för att komplettera svaren på enkäterna?

För att inte belasta blanketten med uppgifter som redan finns hos SCB, Epidemiologiskt centrum (EPC) vid Socialstyrelsen eller Försäkringskassan kommer de svar som deltagarna lämnar att kompletteras med uppgifter om folkbokföringsförhållanden, utbildning, inkomster och ersättningar samt med uppgifter rörande sysselsättning och om de företag/organisationer deltagarna arbetat på.

Utöver detta tillkommer eventuella uppgifter om slutenvård, cancerdiagnoser, läkemedel som köpts ut mot recept och sjukskrivning. Även dessa uppgifter lämnas från SCB till forskarna vid Stressforskningsinstitutet på ett sätt som innebär att ingen kan identifieras som enskild person. Om du vill veta exakt vilka uppgifter som hämtas från registren så är du välkommen att kontakta forskargruppen.

Varför vill ni veta om mitt privatliv?

Att vi frågar om annat än arbete och hälsa beror på att arbetet självklart inte är det enda som påverkar om människor blir sjuka eller friska. Risken att bli sjuk påverkas ofta av en kombination av genetiska faktorer, uppväxtförhållanden, hälsorelaterade vanor, arbetsmiljö, faktorer i privatlivet samt ren slump. För att vi ska kunna se vad som beror på arbetslivet behöver vi därför veta lite om det som finns utanför arbetet också. Vi är tacksamma om du besvarar så många frågor som möjligt, men om du upplever att någon fråga är för personlig så kan du alltid hoppa över den.

Kan jag vara säker på att jag är anonym?

Statistiska Centralbyrån (SCB) utför själva enkätundersökningen samt administrerar påkopplingen av registerdata (se även under frågan Vad gör Stressforskningsinstitutet och vad gör Statistiska centralbyrån (SCB)?, nedan). SCB, som kommer att förvalta ditt individuella svar, följer sekretesslagen och har sekretessprövat datainsamlingen. SCB kommer även har hand om en ”nyckel” som kopplar ihop data med namn och personnummer. ”Nyckeln” är nödvändig för att enkäterna kan skickas ut och rätt registerdata länkas. Efter studiens avslutande kommer nyckeln att förstöras, så att ingen, inte ens SCB, kan koppla data till enskilda personer. Stressforskningsinstitutet har överhuvud taget ingen tillgång till information om vem som är vem. Naturligtvis följer Stressforskningsinstitutet också sekretesslagen, andra tillämpliga lagar och internationella vedertagna regler för forskningsetik vilket bland annat innebär tystnadsplikt.

Resultat

Vem har tillgång till svaren?

Enbart forskargruppen vid Stressforskningsinstitutet har tillgång till den kompletta, avidentifierade datafilen. De data som Stressforskningsinstitutet har tillgång till kommer att förvaras på skyddade datamedia och innehåller alltså varken namn eller personnummer.

För att studien ska göra största möjliga nytta och för att den vetenskapliga granskningen ska fungera kommer vi emellertid att låta andra forskare använda utvalda delar av data, dock under villkor som på mycket säkert sätt garanterar den personliga integriteten för deltagarna. De som har besvarat enkäten har enligt lag rätt att få ta del av de uppgifter som lagras om dem själva, men Stressforskningsinstitutet kan inte stå till tjänst med detta direkt, då vi helt enkelt inte vet vem som är vem. Alla sådana förfrågningar måste därför gå via SCB.

All publicering bygger på statistik, där ingen enskild person kan identifieras.

Vad ska svaren användas till?

Syftet med studien är att belysa samband mellan arbetsmarknadsdeltagande, arbetsmiljö, pensionering och hälsa. Den longitudinella uppläggningen av SLOSH, med upprepade mätningar över flera år, gör det möjligt att studera hur dessa faktorer hänger samman över tid. I jämförelse med vanliga tvärsnittsstudier, där alla data är från en enda tidpunkt, kan man med hjälp av SLOSH få en betydligt bättre uppfattning om vad som orsakar vad, samt hur olika slags förändringar påverka människor. Det gör det också möjligt att studera förändringar även in och ut ur arbetslivet.

Våra speciella intressen är bl.a. stress, psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, konflikter i arbetslivet, arbetslivets slut och övergången till pensioneringen, samt kulturaktiviteter på arbetsplatsen. Som utfall studerar vi bland annat sjukskrivning och sjuknärvaro, hjärt-kärlsjukdom, utbrändhet, depression, sömnstörningar och självskattad hälsa.

Resultaten kommer i första hand att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter (se under publikationer i menyn till vänster), men de viktigaste resultaten kommer även att spridas i populärvetenskaplig form debattartiklar och offentliga föredrag.

Vi hoppas att studien i längden kan bidra till ett mer givande och hälsosammare arbetsliv.

Urval

Hur gör jag om jag inte vill vara med?

Om du inte vill vara med i vår studie alls, så ber vi dig att ringa eller skicka ett e-postmeddelande till oss med informationen att du önskar utgå ur studien. Det är viktigt att du lämnar numret som finns längst uppe på ditt frågeformulär, så att vi vet att det är du och ingen annan som vill utgå. Om du bara för tillfället är förhindrad att delta i studien, behöver du inte göra något. I så fall kommer du få påminnelsebrev samt delta i nästa uppföljning.

Varför har just jag valts ut?

De som tillfrågas om att delta i studien är de personer som besvarade antingen 2003 eller 2005 års arbetsmiljöundersökning (AMU). Den studien bygger i sin tur på de årliga Arbetskraftsundersökningarna (AKU), där ett stort antal slumpmässigt utvalda personer i arbetsför ålder tillfrågas om sysselsättning. Vartannat år görs sedan ett urval bland dem som i AKU svarat att de arbetar. Urvalet är slumpmässigt men stratifierat, d.v.s. man ser till att tillräckligt många från olika yrkeskategorier kommer med i undersökningen.

För att studien ska ge så bra resultat som möjligt är det viktigt att så många som möjligt svara på frågorna. Ingen av de utvalda kan ersättas med någon annan!