Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad, såväl horisontellt som vertikalt, vilket innebär att män och kvinnor arbetar i olika sektorer, olika arbeten och på olika nivåer i organisationer. De gör också olika mycket och olika saker i det obetalda arbetet i hemmet. Detta har betydelse för den arbetsmiljö och hälsa som män och kvinnor har i Sverige idag.
I flera studier baserade på data från SLOSH har detta belysts. Bland annat har vi visat att kvinnliga chefer i Sverige rapporterar högre krav i arbetet, mer konflikt mellan arbete och privatliv, lägre grad av påverkansmöjligheter, men också bättre stöd än manliga chefer. Både manliga och kvinnliga chefer som arbetar i offentlig sektor (kommun, stat och landsting) rapporterar över lag sämre arbetsmiljö än kvinnliga och manliga chefer i privat sektor. I en studie som undersöker vad som gör att män och kvinnor får en högre position eller en ovanligt hög löneutveckling framkommer bland annat att en rättvis organisation är viktig för kvinnors karriärutveckling, dvs för att befordras eller få en god löneutveckling, medan en orättvis organisation tycks gynna mäns. Vi har också undersökt vad en befordran betyder för förändringar i hälsa hos kvinnor och män. Resultaten visar att mäns och kvinnors allmänna hälsa och symptom på depression, till skillnad från vad man kanske tror, tycks försämras på kort sikt efter en befordran. På lite längre sikt ser vi dock att hälsan förbättrats igen jämfört med före befordran, så en högre position i en organisation tycks på längre sikt vara hälsofrämjande. Vi arbetar nu vidare för att ta fram ny kunskap om organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön i kvinnodominerade verksamheter, som skulle kunna förklara de senaste årens stigande sjukfrånvaro för psykiska diagnoser i dessa verksamheter. Vi undersöker utvecklingen av psykosocial arbetsmiljö över tid samt fokuserar specifikt på betydelsen av betalt och obetalt kontaktarbete för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.