Om undersökningen

 

SLOSH – en undersökning av hälsa både för de som arbetar och som slutat arbeta

Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa, SLOSH är en unik, riksrepresentativ undersökning om vad som påverkar hälsa och livskvalitet på lång sikt. Studien förväntas ge underlag till effektivare arbetsmiljö och folkhälsoarbete både i Sverige och internationellt. I jämförelse med vanliga enkätstudier gör SLOSH det möjligt att studera hur hälsa och välbefinnande utvecklas över en längre tidsperiod vilket ger säkrare kunskap om orsakssamband och möjligheter till tidigare förebyggande åtgärder.

Studien som påbörjades 2006 av Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet syftar främst till att undersöka komplexa samband mellan sociala förhållanden, individuella faktorer, arbetsliv och hälsa. SLOSH bygger på ett flertal arbetsmiljöundersökningar (AMU).

Den första uppföljningen av deltagare i AMU 2003 gjordes i mars 2006 genom utskick av frågeformulär till närmare 9 200 personer. Under 2008 genomfördes den andra insamlingen, då även de som besvarade 2005 års AMU inbjöds att medverka. Frågeformulären skickades då ut till närmare 19000 personer. Den tredje insamlingen gjordes 2010 och enkäter gick då även ut till en del av dem som deltagit i 2007 års AMU. En fjärde datainsamling genomfördes under 2012 och enkäter skickades då ut till nära 19 000 deltagare. År 2014 genomfördes den femte uppföljningen med frågeformulär som skickades till närmare 40 000 personer, alltså nästan dubbelt så många som tidigare. Under våren 2016 genomfördes den sjätte datainsamlingen, där lika många personer tillfrågades som vid insamlingen 2014.

Mer om studien

Det finns idag en mängd studier kring främst arbetsrelaterad stress och dess möjliga konsekvenser för människors hälsa både nationellt och internationellt. Många av de studier som genomförts har dock betydande begränsningar som gör det svårt att dra korrekta slutsatser om vad som kan främja god hälsa eller orsaka dålig hälsa. Att hämta in information från flera olika tidpunkter kan vara ett sätt att komma till bättre slutsatser om orsaksförhållanden. Innan år 2006 däremot fanns ingen större undersökning i Sverige med fokus på psykosociala arbetsförhållanden och hälsa som följde arbetande vid flera tidpunkter. Även internationellt fanns få sådana undersökningar och ingen som inkluderade personer från hela landet och många olika yrken vilket också kan bidra till att mer allmängiltiga slutsatser kan dras.

Den Svenska Longitudinella studien om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa/the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) startades därmed för att tillgodose detta behov. Syftet att följa främst sociala förhållanden, arbetsförhållanden och hälsa under en längre tid utifrån ett representativt urval.

Syfte

Den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH) är en unik studie som belyser samband mellan individuella förhållanden, arbetsliv, och social miljö å ena sidan och hälsa/välbefinnande å andra sidan.

Undersökningen avser att över tid följa personer som ursprungligen arbetat och deltagit i arbetsmiljöundersökningar (AMU), och deras situation och hälsa senare oavsett om de är kvar i arbetslivet eller lämnat arbetslivet (tillfälligt eller permanent).

När det gäller de som arbetar frågar vi om arbetslivet, arbetsmiljön och hälsa, men också om saker utanför arbetslivet. När det gäller de som inte arbetar så handlar frågorna huvudsakligen om vardagslivet och hälsa, men också om tidigare arbeten och hur det var att sluta arbeta (tillfälligt eller permanent). Undersökningen förväntas därmed bidra till unik och bred kunskap om vad som påverkar hälsa och livskvalitet på lång sikt. Det övergripande syftet med SLOSH är att studera samband mellan arbetskraftsdeltagande, arbetsmiljö, arbetsorganisation, hälsa och välbefinnande över tid där hänsyn tas till sociala förhållanden, individuella skillnader, hälsobeteenden och coping-strategier, samspelet mellan arbete och privatliv, sömn, och åldrande.

Med SLOSH blir det möjligt att belysa samband mellan exempelvis ekonomiska och organisatoriska förändringar på arbetsplatsen å ena sidan, och förändringar i arbetsmiljö, livssituation och hälsa å den andra. Dessutom kan utvecklingen av den psykosociala arbetsmiljön under en del av livet studeras. Komplexa frågor om orsakssamband, hälsoselektion samt effekten av att exponeras för olika saker under lång tid kan undersökas. Orsaker till, samt effekter av, olika former av pensionering kommer också att undersökas. Vi förväntar oss att SLOSH kommer att ge upphov till många vetenskapliga arbeten av hög kvalitet, vilka kommer att bidra dels till förståelsen av de höga sjuktalen i Sverige, dels bidra till den internationella forskningen om psykosocial arbetsmiljö, arbetsorganisation och hälsa.

Studien förväntas bidra till ett hälsosammare samhälle och ökad kunskap om hur riskerna för sjukdom och ohälsa kan minskas både i och utanför arbetslivet.

Genomförande

Undersökningen drivs av forskare vid Stressforskningsintitutet vid Stockholms universitet SLOSH och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. SLOSH utgår ifrån Arbetsmiljöundersökningen som genomförs av Statistiska Centralbyrån. Deltagarna i Arbetsmiljöundersökningen utgör ett riksrepresentativt urval från den då arbetande befolkningen som besvarar frågor om bland annat arbetsmiljö. Ungefär 2 år senare, år 2006, tillfrågades de svarande i arbetsmiljöundersökningen 2003 (9154 personer) igen om deras situation med hjälp av frågeformulär, vilket utgjorde starten av SLOSH. Det är frivilligt att delta i SLOSH genom att besvara något av frågeformulären som skickas ut per post. Totalt 5985 personer valde att besvara en enkät år 2006.

Nya frågeformulär har sedan skickats ut vartannat år sedan dess till samma personer men också till personer som deltagit i andra arbetsmiljöundersökningar. År 2008 gjordes en ny uppföljning. Denna gång tillfrågades även deltagare i arbetsmiljöundersökningen från 2005, totalt 18639 personer, varav 11441 personer svarade. Hittills har enkäter skickats ut till samma urval 2010 och 2012, med en utökning 2010 av individer från Stockholms och Västra Götalands län som ursprungligen besvarat Arbetsmiljöundersökningen 2007. År 2010 var det därmed 11525 personer, och år 2012 9880 personer, som besvarade någon av enkäterna. Samma urval från AMU 2003, 2005, 2007, men nu också från 2009 och 2011,  blev år 2014 och 2016 ombedda att besvara frågeformuläret.

Undersökningen planeras fortsätta vartannat år under flera år framöver för att kunna följa förändringar t.ex. hur personer rör sig in och ut från arbetsmarknaden, långtidstrender relaterade till arbetsmiljö, och möjligheter att studera hur många olika faktorer i eller utanför arbetslivet förklarar hälsa och välbefinnande inklusive mekanismer för olika samband.